Electric boys menar allvar
Relaterat
Artikelbilder
Fotograf: Anki Haglund
Fotograf: Anki Haglund
Electric boys menar allvar
Det återförenade funk-o-metal-bandet Electric boys låter bra från första Psychedelic eyes. Det är tajt, taggat och på riktigt – precis som många sa efter spelningen i Sundsvall i vintras.
Med brallor lägre än den lägsta mobiltelefontaxa och bar överkropp sånär som på en väst, allt i svart förstås, är Conny Bloom en självklar frontfigur. Han och hela bandet andas självförtroende och förutom en tradig svacka i mitten och en bortstrulad Electrified gör Electric boys en grym spelning.
Bandets funkrock är så medryckande att alla på den sandiga parkeringen diggar, oavsett om de kan låtarna eller inte. Synd bara att det är så få på plats. Och ännu tristare att de gamla fansen, de som var med på Privé-tiden, sitter i öltältet och måste ställa ifrån sig plastmuggen innan de kan sträcka pek- och lillfingret mot den alldeles för ljusa himlen.
Spelningens svacka kommer av det enda, förvånande nog det enda, som känns passé i den här 80-talsrocken; de många instrumentalpartierna. De är inte särskilt roliga i längden, i alla fall inte för oss som inte lever för genren. Det förtar dock inte glöden i kvällens två vassaste låtar Captain of my soul och All lips n hips.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 10 jul 2010 00:40 Bert-Urban Norman (Ej registrerad)
Jätteduktiga grabbar i Electric boys. Märks att de kan hantera sina instrument. Fattar att de måste vara erfarna musiker. Gillar när hårdrockare låter tidigt 70-tal.
Skrivet 10 jul 2010 15:31 jokklas (Ej registrerad)
Ett instrumentalt parti var hur bra som helst så där klagar jag inte även om jag förstår poängen och skillnaden Festivalspelning kontra "egen" spelning.
Klasskillnad mot flera andra band för dagen på så många vis! :-)